En vacker vän - Triakel

En vacker vän jag har utvalt

Den tänkte jag skull bli min tröst

Den tänkte jag skull bli min tröst

Och vila vid mitt unga bröst

Min väninna bröt, hon bröt sin ed

Hon bröt min lyckostjärna ned

Nu står jag en och förtald

Med sorgen över tappad skatt

Var morgon jag i lunden går

Jag måste fälla mången tår

Där hörer jag småfågelsång

Ja det var vid solens nedergång

Då kom till mig en åldrig man

Han talte till mig desse ord

Säg varför gråter du min vän

Har du ej någon tröst igen

Gråt icke du min kära vän

Det tänk din skapare lever än

Tro himmelen han lönar den

Och straffar den som brukar svek

Som fågeln längtar efter ljusan dag

Så väntar jag mitt klockeslag

Så går det mig till sista slut

Där timmeglaset rinner ut

Adjö min far och adjö min mor

Adjö min syster och lilla bror

Adjö, lev väl ostadig vän

Vi träffas åter i himmelen