Kallbadhus - Tomas Andersson Wij

I en liten vik

Byggde han ett kallbadhus

Till sin enda son

En brygga ut

Ett ljusblått hus

Den vintern den våren

Slet han ut sin svenska rygg

Och grät sen en glädjetår

I mars när sonen gick bryggan fram

Ett iskallt plask

I en liten vik

Bara några simtag stor

Där sjönk en son

Han vinkade till sin far och mor

Den våren den sommarn

Ledde alla spåren bort

Och badet stod låst torrt och glömt

Som någonting man bara glömt

Som någonting man drömt

Badet stod låst och torrt och glömt

Som någonting man bara drömt