I Doden Fann Hon Liv - Siebenbürgen

Norr om morgataria

Vid fallna skuggors land

Jag möttes av beslöjad död

Och sträckte ut min hand…

Så vandrade jag sakta

Åtföljd av den döde

Som med loja gester

Till min systers grav mig förde…

Där i skuggrik glänta

Strax tigande jag stod

Vid graven där min syster lagts

Till vila nedan fuktig jord…

Hoc situs est dorca

Här vid denna viloplats

Avsedd som den sista

Styrkt av gränslös vrede strax

Jag frilagt hennes kista…

På bädd av convallaria

Som färgats rosenröd

Ty, kistan den var full av blod

Låg dorca, dock ej död…

Så, för vackra dorca

Min syster och min viv

Blev döden icke slutet

Ty, i döden fann hon liv…