I nattens sista timma - Nordman

Sitter du i mörkret

Och sörjer det som var

Så fastnar du i tiden

Fast ingenting finns kvar

Du slår dig själv i bojor

Som du smitt av bitterhet

Och ingen tar sig in i

Din värld av ensamhet

Livet kan vara din vän, först när du lever

Ödet kan formas igen, bojorna brytas än

Döden ska komma till dig, vem är förskonad?

Om du är nöjd eller ej, väntar han dig ändå

I nattens sista timma

När lågan flämtar till

Då vaknar också döden

Och frågar vad du vill

Han väntar där i mörkret

Som tätnar i ditt hus

Befriar dig från skuggor

Och blåser ut ditt ljus

Livet är bara ett lån, du är en låga

Var den än kommer ifrån, tändes den dock för dig

Håll den så länge du kan, liv är att våga

Bara en gnista som brann, var ändå ljus för mig

Vad finns kvar

Av det du hade då?

I en tid som inte längre finns

Väntar livet i det stora blå?

När du vågat lämna allt du minns

Livet är bara ett lån, du är en låga

Var än den kommer ifrån, tändes den just för dig

Håll den så länge du kan, liv är att våga

Bara en gnista som brann, var ändå ljus för mig