Va det då? - Molly Sandén

Jag va redan i hissen

När jag insåg att jag gått utan att säga hejdå

Va det kanske den middan?

Du sökte handen under bordet men jag ryckte ifrån

Va det bråket i bilen?

När jag inte orka svara, bara gav up, sa förlåt

Den där kvällen på klubben

Och vi dansade med andra när dom spela vår låt

Va det då?

Va det då allt det enkla blev för svårt?

Va det då?

Va det då?

(Va de, va de då? Va de)

Va det då?

Va det då de sluta räcka med «Förlåt»?

Va det då?

Va det då?

(Va de, va de då? Va de)

Va det på premiären?

När du sjöng låtar om ditt liv men aldrig nämnde oss två

Eller helgen på landet?

Du sa knappt ett ord till mig men log mot din telefon

Där mellan Medis och Slussen

När jag satte mig på marken och du fortsatte gå

Sa till bilden på kylen, «Varför kan jag inte känna det som vi kände då?»

Snälla, låt mig känna det som jag kände då

Va det då?

Va det då allt det enkla blev för svårt?

Va det då?

Va det då?

(Va de, va de då? Va de)

Va det då?

Va det då de sluta räcka med «Förlåt»?

Va det då?

Va det då?

(Va de, va de då? Va de)

Va det någonstans där, ungefär när

Vi ramla tillsammans men landa längre isär?

Någonstans där, ungefär när

Vi börja glömma dom drömmarna som var hela vår värld

Va det då?

Va det då?

Va det då?

Va det då?

(Va de, va de då? Va de)

Va det då?

Va det då de sluta räcka med «Förlåt»?

Va det då?

Va det då?

(Va de, va de då? Va de)

Va det då?

Va det då allt det enkla blev för svårt?

Va det då?

Va det då?

(Va de, va de då? Va de)