Frekastein - Månegarm

Mot natten blickar jag upp

Slagen driven till marken

Svindlande tankar rusar kring

Omtöcknad fylld av förbittring…

Förbittring… Förbittring…

Blodet river I mina vener

Min själ bestulen

Urdriven min broderhälft

Hör nattens barn…

Hör nattens barn… Hör nattens barn…

Nattens barn gråter, en fallen far

Sorg blir till vrede;

kallt regn faller

Dövar min smärta, ger mig kraft åter

Minner mig om nidingars dåd

Fångad I elden, ingen väg ut

Huggen och slagen, av runor bunden

Binder min själ, min vargbroder

Själ utan kropp, kropp utan själ

Ristade runor, gråbens sinne håller

Bojad, bunden med blodröd järntagg

Ristade runor, gråbens sinne håller

Bojad, bunden med blodröd järntagg

Ristade runor, gråbens sinne håller

Bojad, bunden med blodröd järntagg

Svärtat blod I andras ögon

Fulländning av själen genom blod

Avlad ur vargtörnets sting

Under nattens drömmar

Ett tomrum fyllt

En tvillingsjäl till mig bunden

Tiden kommer då jag åter är hel

Då jag åter härskar natten

I vargstenen de bundit min själ

En dag skall runor brista…

Brista… Brista…

English translation:

Towards the night I gaze.

Stricken, driven to the ground

Giddying thoughts rush about, dazed filled with resentment

The blood scratches my veins

My soul deprived.

Driven out of my brother half

Hear the children of the night…

The children of the night cry, a fallen father

Sorrow turns to wrath, cold rain falls

Eases my pain, gives me strength back

Reminds me, of the deeds of evil-doers…

Trapped in the fire, no way out

Cut and beaten, bound by runes

Binds my soul, my wolf brother

Soul without body, body without soul

Carved runes, the wolf’s mind hold

Shackled, bound by blood red iron barb

Blackened blood in the eyes of others

The perfection of the soul through blood

Bred from the sting of wolves' thorn

During the dreams of the night

An emptiness filled, a twin soul to me bound

The time will come when I’m whole again

When I’ll once again rule the night

In the wolves' stone they’ve bound my soul

One day the runes will break…