Lugna vatten - Frida

Det var med honung i sin mun

Och dofterna av sol

Han reste sig mot vindarna

Och med kraften i hans blick

Med hettan i hans hud

Kom rodnaden om kinderna

Han fick sommaren

Att flyta i min hand

Som lugna vatten

Lugna vatten

Som lugna vatten i mig

Jag sög in havets salta luft

En fuktig andedräkt

Som krusade hans mörka hår

Drack av junis varma våg

Och njöt i fulla drag

Han skänkte mig ett lyckligt år

Det kom vackert

Det kom självklart

Det kom rent

Som lugna vatten

Lugna vatten

Som lugna vatten i mig

Säkert var vi för naiva

Lika unga båda två

Och sinnligt gav vi efter för varann

Men vi kände kanske mättnad

Och jad tror att det var då

Som dofterna

Och honungen försvann

Om han en dag gick genom byn

Och såg nån

En bekant

Det kanske var en gammal vän

Skulle han då gått förbi mig

Eller sakta vänt sig om

Och minnas alltihop igen

Får han sommaren

Att flyta i mig än

Som lugna vatten

Lugna vatten

Som lugna vatten i mig

Kom lugna vatten

Lugna vatten

Kom lugna vatten i mig