Recidiv - Franke

Kastade min enda sanning åt sidan

Oberörd även inför ord som räddat mitt liv

En genial lektion

Att min värdighet kunde vara så skör

Men bland håglöshet och resignation

Visslar jag andaktsfullt en annan ton

Tar in obrutna sanningar

Som motstånd till verklighetens

Spekulation över den enskilda människan

Det slog in år

I våra lungor

Utan att vi romantiserande längtade tillbaks

Till en förledande tröst

& vi hölls kvar i masskonsumtion

Men det kommer aldrig bli så igen