Mask - Finntroll

Ur jordens mörkaste vrån du krypa

Gömd från allt som i ljuset vågat visa sig

Glömd och dold du ligga och vänta

På en stund då allt är förlorat

Då svek och ångest på ytan stiga

Du kräla upp ur ditt smuts och hat

En mask du är ur tidlös kyla

En larv av mörker, i dess falska form

Nu timmen kommit för att krypa fram

Med iver du lukta på ditt offerlamm

Lögnaren med sin utsträckta arm

Bedragaren ur alltets tarm

Förtärande ande som spyr falska ord

I en litani av ondska, hat och mord

Dina dåd fördärvet hit nu bringar

Som tänder vassa i otaliga ringar

Glupskt du tuggat, gnagat, malt

Ett avskum ur mörkret, blött och halt

Förfärligt väsen med mänsklig skugga

Med hunger ändlös du själar tugga

Nu timmen kommit för dig att krypa fram

Med iver du lukta på ditt offerlamm

Lögnaren med sin utsträckta arm

Bedragaren från alltets tarm

Nu sprider du din bittra säd

Vandrar vidare i släkters led

I avskred och vrede, din sort ju frodas

För du blir tusen i en hatande hjärna

Du ditt odjur från ondskans kärna