I Djupet Sa Svart - Ereb Altor

Förlustelse, beslöjar hans sinne

Det gömda och ensliga lägret

Fattigdom driver förnuftet iväg

Förhopping äger hennes själ

Hasta, svartklädda skepnader i natten

Mot boning i skuggan de rusar

Lögnen bäddar en brudsäng med rosor

Med taggar av gift

Slut ömt dina ögon medan famnen

Värmer din kropp

Kväver det brinnande hjärtat

Tills branden förvandlas till stoft

Spring du lilla flicka, rädda ditt planterade frö

I baten hon far sitta, med lugnande artag av kraft

Han plagas utav vanda, men lycklig hon ska bli

Därnere i djupet sa svart hon sjunker ner

Tills vattnet har tagit sin skatt

Ensam han ror i natt

När tidens tand har begravt

Hans nesliga dad

Och bröllopsklockor klingar

Sin Förtrollande klang

Mot det resta altare de tar sina steg

Brudar tva hans sida nu delar

Ena en blomstrande fägring

Den andra bleck och halögd med brudklänning vät

Hans sinnen har nu svikit hans lugn

Ensam han fick ro i natt